Tävling.
Jag försöker vinna en sån här fin Usa-bikini från mad lady: www.madlady.se/usa-bikini :D
Håll tummarna för mig ;)
Valborgsmässoafton
Årets första jordgubbar, några knoppar och en massa vitsippor. Hoppas ni får en bra Valborg! :)
Efter regn kommer...
...inte alltid solsken, men det blir åtminstone fina vattendroppar!
Hihi, jag insåg precis att det ser ut som om det står "efter regn kommer.... tulpaner!" men jag låter bli att ändra det ^^
Hur kommer det sig...
...vi hade vår för en månad sen? ^^
Jag ser rött.
För en stund sedan tänkte jag skriva vad jag tycker om rättegången som pågår i Norge just nu. Men jag har insett att det går bara inte, även om jag nyss pratade om det med mina fina vänner. Bara då skakade jag i hela kroppen, men nu när jag kommit hem och läst vad som sagts idag vet jag inte längre vart jag ska ta vägen. Så det går bara inte. Jag är alldeles för arg, frustrerad och ledsen. Och vad vågar man egentligen säga? Antagligen skulle det bara bli alldeles rörigt ändå, och hur många andra har inte redan skrivit om det? Men jag var trots allt tvungen att skriva av mig lite, så det blev det här istället...
An awsome weekend :D
Efter ännu en helt grym dag på klipporna så har hela kroppen typ vant sig vid alla grejor. Det känns som om jag fortfarande har på mig både hjälm och sele ^^ Men som sagt det har verkligen varit så himla kul, och jag har lärt mig massor. Jag fick till och med ett intyg på att jag kan sätta topprep ( men jag är rätt säker på att det inte säger er särskilt mycket? ;) ). Men jag har inte tagit några kort, eftersom jag inte ens vågade ta med mig kameran. Jag menar tänk om man tappar den från klippan?! Oh, jag måste verkligen berätta en grej till. Jag fick fira ner mig själv från klipporna ett par gånger, det var så j*vla kul! Förutom precis i början, då var det bara läskigt. Vem kliver frivilligt ut från en klippa på ca 10-12 meter? ^^ Hur som helst, den bästa helgen på länge!
Jag tror att jag börjar bli trött ^^
Häromdagen hände en lite kul grej. Eller typ kul i alla fall. Jag mådde jättedåligt över något en kväll, och tänkte att då kunde jag åtminstone vara lite djup och skriva en text om det. Men lat som jag är, så gjorde jag inte det direkt utan väntade och tänkte göra det dagen efter istället. Men när jag vaknade var problemet löst! Så det blev inget sorgset och djupt inlägg utan ett positivt ^^ Och idag har jag verkligen haft en grym dag! Jag har varit utomhus i åtta timmar på en klätterkurs! Det var awsome. Och det här blev ett flummigt inlägg :P Ses!
Den dagen då vi trodde våren kom.
Jag var ute med Emma och hennes kompis häromdan för att fota "outfit"-bilder. Det gick inge vidare egentligen men det var riktigt kul! Förutom att vi frös halvt ihjäl ^^ Bilderna här ovanför är väl okej, men vi tröttnade snabbt och resten av bilderna såg ut ungefär såhär:
Hejdå!
I want to...
Bilden är från weheartit.com
Wouldn't want the last part though, but these four are the most wonderful series I've ever experienced.
Hm.
Vem vill inte ha snöstorm till påsk? Tur att det finns sarkasm, haha.
Glad Påsk!
Ett mycket fint påskägg som jag fick av Fanny igår.
Jag har precis spenderat hela dagen med att slinga mitt hår, så nu är jag blond! Och jättenöjd ^^Jag tänkte visa er före och efterbilder, så länge ni kan leva med att mitt hår ser väldigt fett ut på den första bilden...
Före:
Efter:
Allt mitt är ditt.
Jag har börjat tro att man ger rädslor till varandra. Alltså att större delen av alla rädlsor man har, egentligen inte är "ens egna" utan någon annans. För till exempel, när jag var liten så var jag inte alls rädd för att vara ute på kvällen. Jag tyckte liksom bara att det var spännande. Men så berättade en av mina kompisar att hon tyckte det var superläskigt att gå förbi några buskar i närheten av hennes hus på kvällarna, eftersom hon alltid inbillade sig att någon gömde sig där. Så fort hon sagt det så undvek jag att gå förbi där och började ta omvägar istället, eftersom jag inte kunde sluta tänka på det hon sagt. Så småningom var det inte heller bara det stället som jag ogillade, utan jag hittade flera andra ställen som alla fick mig att tänka på samma sak. Bara för att hon berättade om sin rädsla för mig. Annars har vi ju under hela vår uppväxt fått höra "Rör inte den, den är farlig. Gå inte dit! Akta dig!" från våra föräldrar, och därför vet man ju om att det är farligt att springa omkring med en sax. Har vi liksom fått våra föräldrars rädslor? Och det behöver ju inte vara någon som faktiskt berättat om en rädsla för en. Man kan läsa om en massa hemska saker i tidningar eller på nätet, och sedan gå och oroa sig för dem. Kanske borde vi helt enkelt isolera oss själva? Då kanske man slipper oroa sig.
Och jag kom inte alls på det här när jag skyndade mig hem från bussen i mörkret för nån timme sen...
Förresten... Min Sporify fungerar igen! Jag sa ju att det bara var ett hot. Och nu ska jag passa på att utnyttja det medan jag redigerar bilderna som jag tog på min fina vän Fanny idag.
Känslan man får när man börjar bli hungrig på kvällen, men väljer att försöka somna för att slippa gå och hämta något.
Eller vänta, är det bara jag som får den känslan?
Jag tror att Spotify hotar mig.
Ett bra tag nu så har jag hört hur folk klagar över Sporify, att det har blivit tidsbegränsat, kopplat till facebook och att man bara kan lyssna på varje låt fem gånger. Men jag har haft sån himla tur. Det tog inte lång tid för mig att tröttna på de första begränsningarna, eftersom de tio timmar som skulle räcka för en månad tog slut efter ungefär tre dagar och i princip varje låt i min spellista var markerad med blått, för att jag lyssnat på den för många gånger. Så jag gick till mina kompisar och gnällde. Och när dem tröttnade på det så var det en av dem som sa, "Varför skaffar du inte bara ett konto till och växlar mellan dem?". Visst var hon smart? Så det gjorde jag.
Mot förmodan så gick det till och med bättre än jag hade föreställt mig. Av någon andledning så var mitt nya konto precis så som Spotify varit tidigare, innan alla begränsningar. Jag kunde helt enkelt lyssna på min underbara musik så länge jag ville och trots att jag är väldigt bra på att lyssna sönder låtar, så blev ingen av dem blå. Förstår ni lyckan jag kände?
I ett helt år fortsatte den musiklyckan. Nu var det mina kära vänner som klagade över Spotify och hur krångligt det är att hitta en ersättare. En gratis ersättare alltså. För helt ärligt, vilken tonåring har egentligen råd att köpa låtarna som han eller hon gillar? Även om låtar på itunes inte ens kostar tio kronor så, vill man ju helst inte lyssna på en och samma låt hela tiden. Hur som helst, jag sa åt dem som klagade att göra likadant som jag gjort, skapa ett nytt konto. Men det fungerade inte lika bra längre. Det nya kontot fick begränsningarna och om inte det var nog så bestämde de (folket som styr Spotify alltså) att man var tvungen att koppla sitt konto till Facebook. Antagligen eftersom alltför många börjat skapa flera konton, vad vet jag. Men, egoist som man är, jag var i alla fall glad över att ha min obegränsade musik.
Tills nu. Här om veckan så blev min favoritlåt plötsligt markerad. Med blått. Förstår ni skräcken? Jag fick i alla fall panik. Jag sprang genast iväg och skrev "ITUNES PRESENTKORT" med övertydliga versaler på min önskelista.
När jag funnit mig så var jag helt säker på att mina dagar som Spotify användare var över. Istället satte jag favoritlåten i en spellista på youtube och tryckte på replay-knappen, samtidigt som jag tyckte väldigt synd om mig själv.
Dagen efter hade jag nästan glömt bort det hela. Tydligen hade Spotify gjort det med. Programmet startades när jag öppnade locket på datorn, och den underbara "Something beautiful" spelades som vanligt. Det är min favoritlåt alltså. Jag var sådär lagom förvånad och lyssnade på den flera gånger i rad bara för att se om det verkligen gick. Så där satt jag och trodde att guden av musik hade sett mig, och låtit mig slippa undan för den här gången. Precis så tänkte jag. Mhm.
Men nejdå, för nu säger Spotify-helvetet att jo, Ellen har sju minuter kvar att lyssna på under April månad. Så jag är sur. Och hoppas att det bara är ett hot, för att jag ska tänka över vad jag gjort (lyssnat på en massa gratis musik var det va?) och sedan bli benådad av musikens gud igen. Vi får väl se hur det går med den saken.
Om det nu finns en enda männsika någonstans som faktiskt läste allt det här, vilket jag tvivlar starkt på, så vill jag bara säga tack. Och om den personen nu sitter där vid sin dator och undrar varför i hela värden som jag skrev ett så långt och meningslöst inlägg, så svarar jag bara: Ingen aning. Varför inte? Och om någon struntade i att läsa texten, och bara reagerade på att det var något konstigt fetstilt i slutet, så tack ändå. Du besöker ju i alla fall min blogg!
Sovmorgon.
Är det bara jag i hela världen som mår dåligt av det? Jag älskar att sova, verkligen, men att vakna sådär framåt ett en påsklovsmåndag som den här... Tanken skrämmer mig lite. Uppenbrligen så kommer jag inte göra det, eftersom klockan bara är halv elva och jag har varit vaken ett par timmar redan. Vilket jag inte valde friviligt utan var tvungen till. Men jag är faktiskt grymt tacksam till killen som bad mig lämna tillbaka nyckel kl 8.30 nere i stan. För nu är klockan som sagt knappt elva och jag har redan promenerat genom hela stan, tillbaka igen och sedan suttit här hemma en stund med bra musik i hörlurarna. Jag har ingen aning om vad jag ska göra idag, men även om det slutar med att jag inte gör något alls så kommer jag inte ha dåligt samete eftersom jag åtminstone lämnat huset någon timme. Fattar någon vad jag menar? ^^ Jag vill gärna sova tills jag känner mig helt utvilad, men jag mår mycket bättre om det innebär att jag faktiskt vaknar på morgonen och inte vid lunchtid. Ville bara säga det.
Det faktum att jag åt mini-Oreos till frukost känns väl inte riktigt lika bra... Men det var gott!
